En del av Carolines program är att arbeta med Masaier, då de är ett av de mest utsatta folken i Tanzania. Flera av barnen på barnhemmet är från Masaibyar, och kommer från förhållanden som för oss är svåra att föreställa sig. När de har kommit till barnhemmet har de i många fall svävat mellan liv och död på grund av sjukdom och svält.
Caroline tycker det är viktigt att vi tar med oss kunskap och insikt i Masai-förhållandena i våra framtida liv och karriärer, och tog därför med oss till en Masaifamlij ute i öknen där vi stannade i två dagar för att lära oss om deras livssituation, värderingar och kultur.
Det första vi möttes av var klimatet; torkan, värmen och bristen på rent vatten. Vi blev välkomnade av familjens överhuvud Ngong-goi, och bjöds på sång och dans från familjen. Vi fick vara med på deras dagliga sysslor, bland annat hämta vatten från vattenhålet (smutsigaste vattnet vi någonsin sett, vilket de dricker utan att varken rena eller koka), hämta ved och slakta en get. I Masaikulturen är det kvinnorna som gör allt arbete, men männen som bestämmer. Vi försökte ifrågasätta detta men fick bara som svar att det är så kulturen ser ut.
Första mötet med familjen, innan de börjar sjunga och dansa.
Barnen, de unga männen och en av Ngong-gois fruar.
Vattenhålet de hämtar sitt dagliga vatten från. För att få i sig tillräckligt med vätska dricker de även blod och urin.
Hanna hjälper att bära ved.
Kaffe i eftermiddagssolen framför vårt tält.
Hanna, Caroline, Linnea.
Inom Masaikulturen finns månggifte (män kan ha obegränsat med fruar, kvinnor får ha maximalt en man), barngifte (flickor kan giftas bort redan innan de är födda), kvinnlig omskärelse (för info om kvinnlig omskärelse: https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning), samt brännmärkning och utdragning av tänder för ”decoration”. Kvinnor ärvs inom familjen om hennes man till exempel skulle dö, och har väldigt lite att säga till om vad gäller det mesta. Sjukdomar som HIV kan spridas väldigt i snabbt i deras samhällen på grund av månggifte och ignorans mot smittspridning och medicinering.
Masaier är djurhållare och inte jordbrukare och de ska enligt sin kultur bo i öknen. På grund av bland annat global uppvärmning så dör deras djur då det inte finns tillräckligt med gräs åt dem. Oviljan till förändring och angelägenheten om att vara sin tradition och kultur trogen gör att de hellre ser sina barn svälta än att börja odla för att få mat. Tidigare har Masaierna fått bidrag från staten för att överleva men den sittande regeringen vill se en förändring och har satt stopp för bidrag så länge de vägrar att anpassa sig.
Ngong-goi och en av hans söner.
Ngong-goi har gått några år i skola för att lära sig engelska men valde ändå att komma tillbaka till sin familj i öknen. Han säger även att han planerar att skicka sina barn till skola, men mycket talar för att de inte kommer att de inte kommer få den chansen.
Motvilligt erbjöd Ngong-goi oss att enskilt få prata med kvinnorna en timme och ställa vilka frågor vi ville innan vi skulle åka hem. Saker vi bara misstänkt fick vi bekräftade, kvinnomisshandel, våldtäkter och maktlöshet gentemot männen är deras vardag. Vi hade kunnat och velat prata med dem så mycket längre men tiden tog slut.
Vi har under det här dygnet lärt oss väldigt mycket om Masaikulturen och deras sätt att se på livet. Masaier lever ett väldigt enkelt men hårt liv i extrema förhållanden, men det som berört oss mest efter den här upplevelsen är hur utsatta kvinnorna och barnens är i deras kultur. Att födas som kvinna är i stora delar av världen en nackdel, och i Masaikulturen blir den extra påtaglig. Kvinnor och flickor är de som drabbas hårdast av Masai-samhällets ovilja till förändring, och de ses mer som en egendom än en människa med enskilt värde. Det var med blandade känslor och stor frustration som vi lämnade Masaifamiljen i öknen och åkte tillbaka till barnhemmet.
På kvällen, framför brasan under stjärnhimlen. Barnen fascineras av Linneas iphone och alla bilder man kan ta med den.
Klockan 06 gick vi ut ur tältet och möttes av soluppgång över savannen.
Hanna, Sanna, Linnea
